Utvecklingen kan aldrig stå still – i en ansvarsfull besöksnäring

Besöksnäringen kritiseras ibland för sitt negativa bidrag till miljö och hållbarhet. Men besöksnäring, rätt utförd, har all möjlighet att vara en regenerativ kraft för platsen den verkar på. I ett antal artiklar vill Swedish Lapland belysa några av de initiativ som näringen tagit för en mer social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet.

Det är 18 grader kallt i Kiruna och blåser en envis västvind. Frida och Dennis Lind, syskon och ägare av Camp Ripan, borstar av sig snön när de kommer in. Jag frågar dem om verksamhetens arbete kring hållbarhetsfrågorna. Frida säger:

– Var det kommer ifrån? Ja, egentligen tror jag det är så enkelt som att vi tycker om den här platsen. Vi tycker om Kiruna.

Dennis fyller i:

– När vi tog över Ripan, 2002, så var det nästan ingen som pratade om hållbarhet. Det var inte modeordet i branschen. Men nu när vi ser tillbaka på hur vi arbetat är det enkelt att förstå att hållbarhet är en del av hur vi jobbat hela tiden.

– Även om vi inte förstod det då, säger Frida.

Det är intressant att följa samtalet som Frida och Dennis har. De pratar i munnen på varandra utan att ändå göra det. De fyller i varandras meningar och tar samtalet vidare hela tiden. När Dennis någon gång säger att det väl också ibland varit tufft, men att de två – som syskon – aldrig haft besvärligt att jobba ihop, så verkar det som att det är ett understatement.

Från sju till 110 anställda

Camp Ripan är ett familjeföretag. Familjen Lind tog över 2002, mamma och pappa och barnen Frida och Dennis. Några år senare förstod familjen att om de skulle få verklig snurr på verksamheten så var det viktigt att satsa på vintern också.

– Icehotel hade redan börjat en spännande resa. Vi ville erbjuda något inne i centrala Kiruna som skulle kunna komplettera vinterutbudet, säger Frida.

– Så när vi tog fram vår nya gestaltningsplan 2005 handlade det om Kiruna. Vårt varumärkeslöfte blev: ”Vi ger dig Kiruna”. För oss innebar det att gräva där vi står. Att jobba med Kirunas tre kulturer, den samiska, den inflyttade och den tornedalska.

– Och när vi jobbade så blev det självklart att använda lokala material och entreprenörer när vi skulle bygga om. Vi vill vara på platsen. För den här platsen betyder något för oss. Det är vårt hem.

De första åren efter att familjen tagit över, var de sju personer som arbetade. Den här säsongen finns 110 personer på lönelistan. Om Camp Ripan varit ett sågverk hade rubrikerna i lokalpressen varit: ”Camp Ripans nybygge ger 100 nya arbetstillfällen”. Men eftersom det här är besöksnäring får du sällan läsa den typen av rubriker.

Matavfall blir gödsel på bara ett dygn

Det finns många exempel på Camp Ripans hållbarhetsfilosofi. Av kaffesumpen, som blir över efter ett kaffekok, återanvänds en del som ansiktsmask i den prisbelönta SPA-anläggningen. Det är förstås en liten grej men det är ändå där, inbakat i filosofin att återanvända. Än viktigare miljömässigt är att när Ripan byggde om sitt kök, så bestämde man sig för att köket skulle vara så energisnålt och ekologiskt som möjligt.

– När köket var nytt var det Sveriges mest energisnåla restaurangkök. Men nu, eftersom utvecklingen är ständigt pågående, så är det möjligt att någon byggt ett ännu bättre kök, säger Dennis.

I köket installerades också ”Nasse”. En komposteringsanläggning som gör gödsel av matavfall på bara ett dygn. Från början visste de inte riktigt vad de skulle göra med all gödsel. Men idag kommer en producent av matjord förbi och hämtar upp ”Nasses” arbete. Besökarnas matsvinn blir till energi för gräsmattorna i Kirunas nya stad.

– Men samtidigt har det viktigaste varit att minska svinnet. Vi mäter alla rester som åker ner i ”Nasse”. Vi vill hela tiden minska det. Och idag har vi en heltidsanställd medarbetare som överser allt klimat- och miljöarbete fyller Frida i.

Byggde 40 stugor utan att förstöra marken

På Luppioberget, strax utanför Övertorneå, byggde Explore the North en ny hotellanläggning 2019. Sedan tidigare fanns ett sommarcafé, men nu skulle en större anläggning byggas med restaurang, SPA och hotellrum.

– Vi satte upp 40 stugor. Eftersom Luppioberget är mycket impediment så ville vi verkligen vara rädda om alla de träd som finns. Jag måste säga att jag är stolt över att blott 13 träd behövdes huggas ned för att sätta upp stugorna, säger Johan Väisänen.

Det är Sara och Johan Väisänen som äger Explore the North. En koncern som på många sätt satt Tornedalens kultur och natur på världskartan genom flera anläggningar i området.

– Men det är ju inte bara att vi inte tog ned träd. Hela bygget är gjort så att du kan ta bort det och Luppioberget ska stå där närmast intakt.

– Vattenledningar, avlopp och ström ligger på marken under plattformarna du går på. Det är ungefär på samma vis som de bygger på Grönland. I stället för att gräva sönder backen la vi allting ovanpå marken.

– Och hotellstugorna står på plintar som också går ta bort utan att marken skadas.

Ju närmare och mer lokalt, desto bättre

Ända sedan 2005, när Explore the North startade, har hållbarhet och ett så litet fotavtryck som möjligt varit essentiellt för Sara och Johan. Att fylla hotellen, en maximerad logistik, har varit självklart för att minska avtrycket. Koncernen återvinner själva, genom avtal med en lokal firma, i stället för att frakta ”utomsocknes”. Företaget har en uttalad well-being policy för personalen och inköpsstrategin är så enkel som: ”Ju närmare och mer lokalt, desto bättre”.

– När vi byggde första lodgen i Särkimukka sa banken till oss att vi bara kunde få lån om lodgen byggdes på ett sådant sätt att den skulle gå att flytta därifrån, säger Johan och skrattar.

– Det var svårt att få banken att tro på att vi skulle kunna lyckas. Nu är vi i en annan situation, men det känns ändå roligt att bygga så att det går flytta, att spara träd och att verkligen tänka på att minimera avtrycket samtidigt som vi kan gynna bygden.

Ett hotell av is och en stadslunga

Andra spännande exempel när det gäller hotellbyggen och miljöarbete, men på helt diametrala sätt, är Icehotel i Jukkasjärvi och Hotell Kust i Piteå. När idén med Icehotel föddes för snart 35 år sedan var det en idé sprungen ur marken där grundaren Yngve Bergkvist stod. Tack vare Jukkasjärvis kyla, med isblock från Torneälvens frusna is, byggdes världens första ishotell. Trots att det nu finns ishotell i andra länder är Jukkasjärvi fortfarande ursprunget och Icehotel originalet. Det är svårt att vara mer hållbar än ett hotell som återvinner sig själv från år till år. Isblocken, som skördas ur Torneälven, smälter med vårvärmen och rinner tillbaka till älven. Och när Icehotel i Jukkasjärvi bestämde sig för att bli ett hotell för årets 365 dagar så var det förstås solenergi som skulle kyla byggnaden under de varma månaderna.

Även på Kust Hotell & SPA i Piteå har tekniska lösningar hjälpt miljöambitionen. När hotellet byggdes, kläddes fasaden i ett material som fångar upp och renar stadens avgaser. Hela hotellet fungerar som en liten skog. Eller en stadslunga.

Det viktigaste är att göra något

Att tänka på miljö, på att vara en del av lösningen och inte problemet, kan ta sig en mängd uttryck. Alltifrån att gräva där man står och tillvarata isen på platsen, till tekniska innovationer som en cool fasad eller en superkompost. Det kan också vara att hitta på en ny produkt av överbliven kaffesump eller att helt enkelt fiska på ursprungligt sätt och servera den i restaurangen 70 meter bort från fångstplatsen. Vad som är viktigast är inte att vad man gör, utan att man gör. Att bli en del av det som får platsen att spira. Det blir också tydligt när vi möter dessa entreprenörer och många fler. Eller som Dennis sa om att Ripan byggt Sveriges mest energisnåla kök: ”Vi var bäst då. Säkert har någon gjort det lite bättre nu”.

Utveckling kan aldrig stå still.   

Vill du läsa första delen i artikelserien där vi belyser några av de initiativ som näringen tagit för en mer social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet? Klicka här.

Lär dig mer om Care for the Arctic – it’s our home

Care for the Arctic är en gemensam arktisk agenda med tillhörande verktygslåda för vårt arktiska resmåls huvudintressenter – besöksnäringen, resenären och samhällets aktörer/möjliggörare – som adresserar de identifierade utmaningar som vi tillsammans står inför, lokalt och globalt. Socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Du kan läsa mer om agendan här.