Norrlandsfonden får priset Årets möjliggörare i Award of Swedish Lapland

Per Nilsson, företagsanalytiker, och Linda Hollberg, ekonomichef, hälsar välkommen i Norrlandsfondens ljusa lokaler i centrala Luleå. Norrlandsfonden lånar varje år ut cirka 300 miljoner kronor till i genomsnitt 160 förhoppningsfulla entreprenörer som vill förverkliga sina idéer. För den insatsen, i den viktiga rollen som möjliggörare, prisas Norrlandsfonden av Swedish Lapland Visitors Board. 

Ert uppdrag är ju egentligen att göra det kriterierna för priset säger, ropade ni ”äntligen” när ni fick veta att Norrlandsfonden tilldelats utmärkelsen?

– Lite så är det, skrattar Per Nilsson. Nej, sanningen är att vi är jätteglada, oftast är vi mest verksamma bakom kulisserna.

– Det är jättekul att inte bara känna att vi gör rätt saker, utan att det uppmärksammas också, säger Linda Hollberg.

– Vi måste vara modiga eftersom vi ofta kommer in i tidiga uppstartsfaser där det är hög risk att vi förlorar våra pengar. Vi har varit med och finansierat lite mer ovanliga idéer, som Treehotel och Arctic Bath, och trots att det var oprövade koncept har vi varit med från start och vågat ta risken.

Hur känner man igen en stark idé? Vad karaktäriserar den?

– Det ska finnas en kreativ genomtänkt idé som är förankrad i ett tydligt behov på marknaden. Bakom idén behöver det finnas en stark entreprenör och ett team som har drivkraft och kapacitet att förverkliga det hela, säger Per.

Hur når ni ut till målgruppen?

– Det är mycket fotarbete. Vi är ute och träffar företag och samarbetspartners för att visa upp Norrlandsfonden och vårt utbud. Vi finns på sociala medier, och så har vi vår populära konjunkturbarometer. Och till vår stora glädje tipsar entreprenörer varandra, de sprider vårt budskap.

Kan fel person komma med rätt idé? Hur jobbar man då för att skapa de bästa förutsättningarna?

– Det har vi varit med om, och då gäller det att hjälpa personen att hitta kompanjoner som kan bidra till att förverkliga idén. Idéägaren ska såklart godkänna innan vi går till vårt nätverk, men det har varit ett vinnande koncept när vi jobbat så, säger Per.

När det är tvärtom då, när man måste leverera ett nej – hur gör man för mildra ett negativt budskap?

– Det är en styrka att vi har goda erfarenheter av att göra ekonomiska bedömningar, så vi kan vi föra en diskussion om att det inte kommer att bära sig. En del idéer faller bort på det sättet. Men många av de här idéerna har återkommit då entreprenören skruvat på den, hittat andra vinklar och med dessa ändringar får affärsplanen att lyfta, då har vi kunnat hjälpa till att hitta rätt, säger Per.

Går det trender i idéerna?

– Ja, det kan man se. Nu är trenden kopplad till den gröna omställningen. Till exempel finns en intressant korsbefruktning mellan industri och besöksnäring. Besöksföretagen tar emot grupper av industrins kunder och leverantörer och ger upplevelser som visar upp regionen. Industriföretagen förhandlar om hårda parametrar som kvantiteter och pris men när de får uppleva den fantastiska naturen och träffar våra entreprenörer kan det sätta pricken över i för affärsbeslutet, säger Per.

Försvinner folk med sina idéer söderut också?

– Det har hänt, men ur det perspektivet är besöksnäringen mer stationär, då affärsidén är kopplad till livsmiljön och platsen. Men det blir också som ett ekosystem när en entreprenör säljer sitt företag till större koncerner och sen driver i gång något annat. Norrlänningen är kreativ och sugen på nya affärer, säger Per.

I motiveringen nämns medarbetarnas engagemang. Hur uppstår det?

– Vi har en stark företagskultur, och har ett klart och tydligt uppdrag att skapa tillväxt i Norrland! Alla i organisationen vet vart vi ska, det är lätt att jobba mot samma mål. Vi är dessutom verksam i alla branscher, ingen arbetsdag är den andra lik. Det är oerhört varierande, säger Per.

– Vi är väldigt stolta över uppdraget. Det i sig skapar engagemang, alla medarbetare vill bidra till att Norrlandsfondens pengar gör så stor nytta som möjligt, säger Linda.

Finns det några idéer ni sitter och väntar på?

– Vi vill möjliggöra den gröna omställningen, och för att den ska lyckas behöver det byggas bostäder. Byggandet i sig kan vi inte vara delaktiga i, men vi vill gärna medverka till att hitta lösningar. Får vi fler bostäder gynnar det alla branscher, säger Linda.

Per och Lindas tips till dig som vill söka stöd hos Norrlandsfonden:

• Ha koll på kapitalbehovet, ha en affärsplan och budget, det är bra utgångspunkter för dialog.
• Ha en plan för hur du ska få intäkter.
• Var inte rädd för att misslyckas, det gör alla någon gång.
• Du kan såklart höra av dig i ett tidigt skede för att lära dig mer om hur vi jobbar!

Motivering – Årets Möjliggörare – Norrlandsfonden

Kriterier: Modigt och ihärdigt initiativ som bakom kulisserna skapat möjligheter att genomföra arrangemang, utveckla eller etablera nya anläggningar eller upplevelser som får varumärket Swedish Lapland att färdas ut i världen.

Stiftelsen Norrlandsfonden har med sina egna unika, flexibla topplån för nyetablering, utveckling och expansion möjliggjort många besöksnäringsföretagares tillväxt. Genom olika låneformer, garantier eller borgensåtaganden skräddarsyr och kompletteras företagets egen finansiering. Engagemanget hos stiftelsens medarbetare är ofta avgörande för företag med tillväxtambitioner. Med dessa medarbetares hjälp realiseras nya, offensiva och framåtsyftande affärsmöjligheter som bygger på att göra affär av efterfrågan på vår regions unika arktiska kultur och natur. Tack vare Norrlandsfonden har Sveriges arktiska resmål ett stort antal internationella reseanledningar som lockar besökare från hela världen.

Om Norrlandsfonden

Norrlandsfonden har till uppgift att främja utvecklingen i tillverkande och tjänsteproducerande företag som vill växa i de fem nordligaste länen i Sverige. Detta genom i första hand bedriva marknadskompletterade låneverksamhet i samverkan med exempelvis banker och riskkapitalbolag. Den årliga utlåningen är på cirka 300 miljoner kronor. Norrlandsfonden har även bidragit till den näringspolitiska infrastrukturen i Norrland genom bildandet av metallforskningsinstitutet Mefos samt regionala riskkapitalbolag (Uminova i Umeå, Lunova i Luleå).

Norrlandsfonden etablerades 1961 och ursprungskapitalet kommer från statligt ägda LKAB. Under 1960-talet avsattes medel för att bygga upp ett regionalt näringsliv utöver gruvnäringen. Sedan dess har statliga tillskott gjorts vid ett antal tillfällen (senast 1994). Verksamheten har ett eget kapital omfattande ca 1 miljard kronor och har Sveriges regering som huvudman (utser styrelse och revisor).